Invändiga träpaneler
Att tänka på innan du börjar
En träpanel kan förändra och förbättra ett rums utseende på ett avgörande sätt. Ett rum ser längre och lägre ut med liggande panel och kortare och högre med en stående.
En panel som slutar en bit upp på väggen, en bröstpanel, ger rummet en luftig karaktär och kan till exempel avslutas med en hylla.
Vid panel i tak är det särskilt viktigt att tänka på effekterna av hur ljuset faller från fönster eller från armaturer. Paneltyp och panelriktning bör väljas därefter.
Om det är väldigt högt i tak kan man avsluta en stående panel med en liggande panel under eller ovanför.
Panel kan också sättas upp diagonalt, i fält eller kompletteras med lister för att få mönster eller för att dela upp stora väggytor i rutor.
Ytbehandling
Det är ofta fördelaktigt att ytbehandla paneler före uppsättning eftersom man då undviker synliga obehandlade torkspringor.
Träpaneler kan ytbehandlas med laserande eller täckande färg. Om man vill bibehålla träets egen färg och karaktär kan man använda opigmenterad olja eller klarlack, men får då räkna med att träytans färg förändras med tiden. Furu blir mörkare och gra
En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä.
(källa: )
Yttervägg &#; generella lösningar
Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.
Yttervägg med liggande panel
Ingående material
- Liggande panel.
- Spikläkt.
- Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
- Vindskydd.
- Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
- Vertikal väggregel.
- Värmeisolering.
- Ångspärr.
- Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
- Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: läkt 34&#;45 mm, sort G eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternati
Yttervägg med stående panel
Material
Bottenbrädor minst 22 tjocka och högst breda (till exempel SE).
Lockbrädor minst 22 tjocka och breda alternativt lockläkt 22x45 (till exempel SE eller ) eller profilerad lockläkt 22x45 (till exempel SE).
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med trådspik: 34x70 (SE), sort G eller bättre.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med panelspik (kamgängad spik) eller som skruvas: 28x70 (SE), sort G eller bättre.
Vertikala, bärande reglar: 45x C14 (SE), c ≤ mm. Horisontella väggreglar: dimensionshyvlat virke 45x45 (SE), c ≤ mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor, total isolertjocklek mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Stående panel av trä med lockläkt: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd
Att tänka på innan du börjar
Ytterväggen och dess fasadbeklädnad är en del av hela byggnadens klimatskydd. Att skydda väggen för fukt i olika former, regn, snö och vatten som stänker upp från marken, bidrar till att bibehålla panelens utseende och kvalitet. Ett stort tak- och gavelutsprång och ett avstånd mellan mark och panel skyddar till exempel väggen avsevärt.
Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig utvändig panel kan formuleras i följande grundregler:
Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, det vill säga att det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av till exempel plåt.
Uppåtvända ändträytor bör täckas. Andra uppåtvända träytor kan snedkapas för att avleda regnvatten. En panel avslutas över mark.
Panelbrädor bör varken vara för breda eller för tunna. Minsta tjocklek är Är bredden för stor i förhållande till tjockleken finns risk för svällning, krympning, kupning eller sprickbildning. Måtten och profilt
.
Yttervägg med stående panel
Material
Bottenbrädor minst 22 tjocka och högst breda (till exempel SE).
Lockbrädor minst 22 tjocka och breda alternativt lockläkt 22x45 (till exempel SE eller ) eller profilerad lockläkt 22x45 (till exempel SE).
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med trådspik: 34x70 (SE), sort G eller bättre.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med panelspik (kamgängad spik) eller som skruvas: 28x70 (SE), sort G eller bättre.
Vertikala, bärande reglar: 45x C14 (SE), c ≤ mm. Horisontella väggreglar: dimensionshyvlat virke 45x45 (SE), c ≤ mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor, total isolertjocklek mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Stående panel av trä med lockläkt: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd
Att tänka på innan du börjar
Ytterväggen och dess fasadbeklädnad är en del av hela byggnadens klimatskydd. Att skydda väggen för fukt i olika former, regn, snö och vatten som stänker upp från marken, bidrar till att bibehålla panelens utseende och kvalitet. Ett stort tak- och gavelutsprång och ett avstånd mellan mark och panel skyddar till exempel väggen avsevärt.
Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig utvändig panel kan formuleras i följande grundregler:
Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, det vill säga att det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av till exempel plåt.
Uppåtvända ändträytor bör täckas. Andra uppåtvända träytor kan snedkapas för att avleda regnvatten. En panel avslutas över mark.
Panelbrädor bör varken vara för breda eller för tunna. Minsta tjocklek är Är bredden för stor i förhållande till tjockleken finns risk för svällning, krympning, kupning eller sprickbildning. Måtten och profilt
.