Gullaskrufs glasbruk var ett svensktglasbruk i Gullaskruv, Hälleberga socken, Nybro kommun Småland.
Historia
Gullaskruf glasbruk anlades som fönsterglasbruk, omkring fem–sex kilometer från byn och säteriet med samma namn. På säteriet var grundaren greve Axel Emil Lewenhaupt bosatt. Fönsterglasbruket nedlades , varefter ingenjören William Stenberg från Lindås i Vissefjärda socken köpte upp bruket och döpte om det till Gullaskrufs Glasbruk, för omläggning till produktion av hushålls- och prydnadsglas.[1] Köpekontraktet undertecknades på hösten av källarmästare Carl E Johansson och William Stenberg. Den 23 mars började det första arbetet i glasbruket.
Varje dag tillverkades 5&#;&#; glas på Gullaskrufs Glasbruk, vilket årligen gjorde inemot 2 miljoner pjäser. En del av dessa var ytterligt små, de minsta utgjordes av flottörer till en teknisk apparat och vägde endast 1/5 gram/st, och Gullaskrufs glasbruk var en gång den största producenten av pressglas.
Första gången en större publik kom i kontakt med Gullaskrufsglaset var på Stockholmsutställningen
Omkring kom Gullaskruf i kontakt med den utländska marknaden.
Rosdala glasbruk
Rosdala glasbruk i Norrhult i Småland är ett svensktglasbruk grundat Bruket är starkt inriktat på bruksglas, främst lampglas, och grundades av Oskar Carlström och Karl Peterson som sedan tidigare hade grundat glasbruket Björklunda, sedermera Björkshults glasbruk.
Historik
Man köpte in Nöbbeled Skallargård i Rosdala och den första hyttan uppfördes i trä. Glasugnen var direkteldad och hade fyra deglar. Man byggde även ett sliperi med tio slipstolar och startade sedan produktionen. På grund av bristande likviditet fick man lägga ner driften redan efter ett år och sålde det till en annan ägare. Efter denne köptes bruket av den danske konsuln Fredrik L Hey. Denne hade intressen i danska glasbruk och köpte Rosdala i egenskap av företrädare för ett kapitalstarkt konsortium. År grundades det nya aktiebolaget med bland andra disponenten Edmund Röder och med flera lokalinvånare som delägare, men hade Hey köpt ut dem alla. År tog den dåvarande disponentenTheodor Nyrén över bruket. Stora delar av Vilhelm Mobergs roman Soldat med brutet gevär spelades in vid Rosdala glasbruk och Klafreströms bruk.
Kraftförsörjning och transporter
Mina samlingar Glas av Arthur Percy ISI-vaser Glas av Kjell Blomberg Glas av Hugo Gehlin Glas av William Stenberg
Om Gullaskrufs glasbruk Gullaskrufs glasbruk var ett svenskt glasbruk i Gullaskruv, Småland.
Gullaskruf anlades som fönsterglasbruk, men nedlades , varefter ingenjören William Stenberg från Lindås köpte upp bruket för omläggning till produktion av hushålls- och prydnadsglas.[1] Köpekontraktet undertecknades på hösten av källarmästare Carl E Johansson och William Stenberg. Den 23 mars började det första arbetet i glasbruket.
Varje dag tillverkades 5 glas på Gullaskruf, vilket årligen gjorde inemot 2 miljoner pjäser. En del av dessa var ytterligt små, de minsta utgjordes av flottörer till en teknisk apparat och vägde endast 1/5 gram/st, och Gullaskrufs glasbruk var en gång den största producenten av pressglas.
Första gången en större publik kom i kontakt med Gullaskrufsglaset var på Stockholmsutställningen
Omkring kom Gullaskruf i kontakt med den utländska marknaden. Då utgjorde exporten inemot 45 % av omsättningen på Gullaskruf. Förutom till USA och England exporterades glas till Norge, Danmark, Schweiz, Kanada, Sydamerika, Australien och S
Glasriket
Glasriket kallas ett område i Småland som sedan talet är känt för en omfattande glasindustri. I dag finns 13 glasbruk och studiohyttor samt Riksglasskolan aktiva.
Som officiell benämning är Glasriket[1] ett etablerat och formaliserat samarbete mellan Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge kommuner i Småland (Kalmar och Kronobergs län) samt de verksamma glasbruken och studiohyttorna. Bolaget Destination Glasriket AB är en kommunal organisation med uppdraget att marknadsföra och platsutveckla området inom området besöksnäring.[2] Nybro räknar sig som staden i Glasriket.
Kvarvarande glasbruk i slutet av talet
Några av glasbruken i Glasriket som ännu fanns kvar i slutet på talet var:
Bergdala glasbruk i byn Bergdala i Hovmantorps socken i Lessebo kommun (grundades och sedan mars drivs bruket av Roger Johansson under namnet Bergdalahyttan).
Boda glasbruk Algutsbida socken nordost om Emmaboda i Emmaboda kommun (grundades och lades ner ). I samband med grundandet av bruket bytte byn namn från det tidigare Förlångskvarn till Boda, som låg på gränsen mellan Madesjö socken och Algutsboda socken).