Pastoralisme, (af latin pastoralis, af pastor 'hyrde', og -isme), samfundsform, hvor kvægavl baseret på naturlig græsning er en væsentlig del af det økonomiske grundlag, og hvor en enkelt dyreart gerne indtager en særlig plads i samfundsliv og kulturelt tankesæt. Dette afspejles i en omsorgsfuld pasning af dyrene, i dyrets brug som værdimål og betalingsmiddel og dets hyppige forekomst i digtning, kunst og udsmykning. Arbejdet med tamdyrene er overvejende mandens, mens kvinders omgang med dyrene er underlagt begrænsninger og forbud.
Pastoralisme omfatter den kvægavlende nomadisme og den mere bofaste afrikanske hornkvægavl i Sahelbæltet og fra Sydsudan til Botswana og Sydafrika. Hos blandt andre tuareger, afar, somaliere og arabere er dromedaren det centrale dyr, mens det hos fx fulani, nuer og masai er hornkvæget og hos todaerne i Sydindien bøflen. Malkning og produktion af mælkeprodukter (smør m.m.) er væsentlige kulturtræk hos disse pastoralister og træk, som de deler med Europa og et sammenhængende område igennem Vest- og Centralasien til Nordkina og Indien. Derimod står lama- og alpakapastoralismen i Sydamerika helt uden for denne tradition, da malkning er et ukend
Pastoralisme er den gamle metode til selvopdræt, der i det væsentlige er afhængig af opdræt og pleje af husdyr. Pastoralisme finder sted eller har fundet sted i de fleste dele af verden i klimaer, der spænder fra tør ørken til arktisk tundra og fra skovklædt lavland til bjergmarker. De måder, som pastoralister plejer deres flokke på, varierer derfor meget afhængigt af landmands fleksibilitet såvel som de regionale geografiske, økologiske og sociale forhold.
Så for en videnskabelig forsker er pastoralisme i sin mest basale betydning simpelthen lagerføring. Men undersøgelsen af pastoralister inkluderer de virkninger lagerbeholdning har på samfund, økonomier og livsveje for de grupper, der holder lager og lægger høj kulturel betydning for dyrene selv.
Stock Animal Origins
Arkæologiske undersøgelser viser, at de tidligste tamme stockdyr - får , geder og svin - blev tæmmet omkring det samme tidspunkt for omkring år siden i det vestlige Asien. Kvæg blev først tæmmet i den østlige Sahara-ørken omkring samme tid, og andre dyr blev tammet senere på forskellige tidspunkter i forskellige områder. Husdyrs domesticering fortsætter som en proces: strudse, i dag et dyr opdrættet af
Uppgiften är inte lätt och vi tvingas att navigera mellan logiskt konsekventa indelningar och ett mer pragmatiskt förhållningsätt. Dessutom är vissa kategorier, hur tydliga vi än kan tycka att de är, så uppenbart förknippade med en viss tidsbunden och normativ syn på jordbruk, inte sällan knuten till en utvecklingsdiskurs.
Googles NGRAM VIEWER är ett utmärkt redskap för att fånga sådana tendenser i tiden. Där sammanfattas statistiskt ordens förekomst bland de böcker som är skannade inom ramen för Google Books.
Begreppet Dry farminghar vi bl.a. stött på i översikter som berör Indien. Med hjälp av NGRAM kan vi konstatera att det har en mycket markant och ökande popularitet under början av talet. Det verkar som om boken Dry-Farming : A System of Agriculture for C
Pastoralism
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. () Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Pastoralism är en term inom antropologin för nomadiserande boskapsskötsel. Pastoralism betecknar dels de samhällen som uteslutande försörjer sig på boskapsskötsel men även en del av de samhällen som kombinerar boskapsskötsel med jordbruk som man också kallar agro-pastoralism.
Även om jordbruket bland dessa senare är av ekonomiskt större betydelse än boskapsskötseln är det det senare som ideologiskt är av vikt, dvs. att man värderar boskapen högre än jordbruksprodukterna. Pastoralisterna är beroende av tillgången på bete och tvingas flytta omkring med sin boskap. Endast sällan är man emellertid nomader utan man praktiserar istället vad som kallas för transhumans, d.v.s. man flyttar mellan på förhand bestämda områden som sommarbete och vinterbete. Ofta är pastoralistsamhällen egalitära och politiskt decentraliserade där släktskapsgrupperna fungerar som de viktiga korporata[förtydliga] enheter.
Socio-politi
Pastoralism
Branch of agriculture concerned with raising livestock
For the practice of raising livestock on farms, see Pastoral farming.
Pastoralism is a form of animal husbandry where domesticated animals (known as "livestock") are released onto large vegetated outdoor lands (pastures) for grazing, historically by nomadic people who moved around with their herds.[2] The animal species involved include cattle, camels, goats, yaks, llamas, reindeer, horses, and sheep.[3]
Pastoralism occurs in many variations throughout the world, generally where environmentally effected characteristics such as aridity, poor soils, cold or hot temperatures, and lack of water make crop-growing difficult or impossible. Operating in more extreme environments with more marginal lands means that pastoral communities are very vulnerable to the effects of global warming.[4]
Pastoralism remains a way of life in many geographic areas, including Africa, the Tibetan plateau, the Eurasian steppes, the Andes, Patagonia, the Pampas, Australia and many other places. As of [update], between &#;million and &#;million people globally practiced pastoralism, and