Varmast på tusen år visar trädstudie
De senaste årtiondena utgör den varmaste perioden på 1 år, enligt forskarna som jobbat ihop med ett internationellt team.
Klimatet har varierat betydligt över århundradena. Sedan tidigare har man bland annat identifierat lilla istiden och motsatsen, den medeltida värmeperioden. Rekonstruktioner av temperaturer har baserats på trädens årsringar.
Nu har forskare använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden tidigare kan ha överskattats, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vis Göteborgs universitet.
De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott. Åtminstone i Skandinavien där de studerade träden har vuxit, uppger man.
Forskarna drar slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervalle
Så läser du trädens årsringar
Först kan det vara på sin plats att reda ut lite om tillväxt och vedbildning. Eric Agestam, vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, hjälper till:
– Längst in i trädets centrum bildas ungdomsved. Den omfattar de 10–20 första årsringarna och har många egenskaper som vi inte uppfattar som "bra"; låg densitet, korta fibrer med mera. När en ny årsring bildas hamnar den ytterst på stammen, precis under barken.
Olika sätt att bilda ved
När trädet blir äldre övergår ungdomsveden i så kallad kärnved.
– När årsringarna blir fler används veden längst inne i stammen inte längre till transport av vatten. Veden fylls istället med harts och så kallade extraktivämnen som skyddar mot nedbrytande organismer, röta med mera. Veden blir då tyngre och hårdare. Kärnveden syns tydligt med sin betydligt mörkare färg hos tall, ek och lärk. På gran är den betydligt svårare att se, berättar Eric.
Trädslagen bildar årsringar på olika sätt, vilket i sin tur påverkar virkets egenskaper och utseende.
– Barrträden bildar under våren en lätt, ljus ved och fortsätter med detta så länge det är rätt förutsättningar i temperatur och nederbörd. När växtpro
Det finns många olika typer av träd över hela planeten. Enligt vissa studier finns det minst sextio tusen unika trädarter på jorden. Det är ett barbari! Dessa grönsaker lever inte bara i skogar och djungler, utan även i våra trädgårdar och fruktträdgårdar. Så många undrar Hur lång tid tar det för ett träd att växa?
Vi kommer att svara på exakt denna fråga i den här artikeln. Uppenbarligen växer inte alla träd i samma hastighet. Vi kommer dock att förklara vilka faktorer påverkar och vi kommer att kommentera vilka som är träden som växer snabbare och vilket som är det träd som tar längst tid att växa.
trädtillväxt
Låt oss börja med att svara på den stora frågan: Hur lång tid tar det för ett träd att växa? Svaret är enkelt, men oprecist: Det beror på. Vissa arter av dessa gigantiska grönsaker växer relativt snabbt, medan andra växer mycket långsamt. Det finns två faktorer som avgör hur snabbt träd växer: Trädslag och plats. Denna sista faktor är avgörande för utvecklingen av växter av flera skäl som vi kommer att diskutera nedan.
Klimat och temperatur
vanligtvis grönsaker tenderar att växa snabbare när de är i varmt väder. Av denna anledning kan många av de trädarter
Trädens kalender hjälper klimatforskarna
DE ÄLDSTA VÄDEROBSERVATIONERNA i Sverige är år gamla. I trädens årsringar kan vi följa klimatförändringarna tillbaka till den senaste istiden, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi.
Metoden att göra analyser utifrån exakt daterade årsringar på träd är snart år gammal. upptäckte den amerikanska astronomen A E Douglass att han kunde avläsa cyklerna för solfläckar i trädens årsringar. Därefter har forskare använt årsringarna för att kunna datera träd, träkonstruktioner, skogsbränder och även få en inblick i hur väder och klimat har varit under trädets liv. De allra flesta barn lär sig att räkna årsringar på en stubbe för att veta trädets ålder när det fälldes.
– En del rynkar lite på näsan och tycker att det här med att räkna årsringar är en föråldrad vetenskap. Men dendrokronologi har utvecklats till ett viktigt forskningsfält inom klimatologin, säger Kristina Seftigen.
KRISTINA SEFTIGEN fastnade för sitt forskningsfält när hon fick chansen att åka med på en expedition till Xianprovinsen i Kina. Tillsammans med läraren Hans Linderholm klättrade de i högalpin terräng för att ta träprover.
– Flera av mina intr
.