Diabetes typ 2 och kost
Vad i maten påverkar blodsockret
Vår mat ger oss näringsämnen som protein, fett och kolhydrater som kroppen behöver. Det är kolhydraterna som höjer blodsockret. Vi kan dela in kolhydraterna i långsamma och snabba. Långsamma kolh drater innebär att det tar längre tid för kroppen att bryta ner kolhydraterna till socker (glukos) och dessa påverkar därför inte blodsockret lika mycket som snabba kolhydrater. Exempel på mat som innehåller långsamma kolhydrater är linser, bönor och ful kornspasta. Snabba kolhydrater bryter kroppen snabbt ner till socker (glukos) och dessa får ditt blodsocker att stiga snabbare.
Exempel på mat som innehåller snabba kolhydrater är ljust bröd, cornflakes och klibbigt ris. För att få ett bättre blodsocker är det klokt att äta mindre mängd av kolhydrater och att oftare välja långsamma än snabba. Egna blodsockertester kan hjälpa dig att se hur mängden och valet av kolhydrater påverkar blodsockret. Mät blodsockret strax före och 2 timmar efter måltiden. Ett bra blodsocker före måltid ligger på mmol/l och 2 timmar efter måltid på max mmol/l. Prata med din läkare/diabetessjuksköterska om vad som är en bra vikt för dig och din di
Viktminskning
Övervikt och fetma är en starkt bidragande faktor till typ 2 diabetes. En kost som gör det möjligt att gå ner i vikt och hålla den nya vikten kan därmed i sig vara en bra kost vid diabetes. Av denna anledning har kostens energiinnehåll blivit centralt i diskussionen om mathållningen vid diabetes. Framför allt debatteras det i massmedia huruvida det totala energiinnehållet i kosten främst ska utgöras av kolhydrater eller fett.
Vid kostrådgivning till personer med diabetes typ 2 är det totala energiinnehållet av större vikt än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Så länge förbrukningen av energi överstiger energin tillförd via maten sker en viktminskning. Hur kosten är utformad (om den främst är baserad på kolhydrater eller på fett) har en underordnad roll när det gäller viktminskning. Däremot är det av stor vikt att fettkvalitén är bra och att fettet till stor del utgörs av omättat fett, ej mättat.
Enskilda livsmedel
Det finns vetenskapligt stöd för att:
Mer än g grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes.
Intag av frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten g
3) Spis mindre af de ultraforarbejdede fødevarer
Ultraforarbejdede fødevarer kendes ved, at du ikke kan lave dem selv hjemme i dit køkken.
De har et højt indhold af sukker, fedt og salt og omfatter chips, chokoladebarer, slik, citronmåner, kiks, småkager, sodavand, energibarer osv.
De bidrager med mange kalorier, men næsten ingen mæthed.
Ultraforarbejdede fødevarer vil medføre ustabilt blodsukker, kunne påvirke blodtrykket og give høje kolesteroltal.
4) Sammensæt kosten af basismadvarer
Fisk, fjerkræ, fuldkorn, frugt, grønt, bælgfrugter, nødder og kerner er både sundt for hjertet og for din diabetes.
Lad dette være basis i din kost.
Uforarbejdede fødevarer, og minimalt forarbejdede fødevarer, danner grundlaget for hjertesunde og mættende måltider, som fremmer et stabilt blodsukker.
Hav altid basismadvarer i dit køkken.
5) Vælg det sunde, umættede fedt
Sundt, umættet fedt fra planteriget beskytter mod hjerte-kar-sygdom.
Erstat derfor det mættede fedt fra dyreriget med fedt fra planteolier, avokado, oliven, nødder, mandler samt fede fisk.
Hermed sænker du kolesteroltallet og risikoen for hjertesygdom.
Ved diabetes øges risikoen for hjerte-kar-sygdom, og valget af umæ
Kostråd diabetes typ 2
Diabetes typ 2 är en växande folksjukdom som nära en halv miljon människor lever med. Sjukdomen går att påverka med hjälp av både mat- och livsstilsvanor. Vid ett tidigt arbete och goda matvanor kan man både förebygga sjukdomen och minska behovet av läkemedel. Detta leder i sin tur att vi också minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
&#; En enkel sak att tänka på är att dra ner på den totala mängden kolhydrater lite grand och att även välja kolhydrater av bra kvalitet, säger dietisten Sofia Antonsson.– När vi hjälper personer som har typ 2-diabetes, eller tror sig vara i riskzonen, handlar det om att vi frågar oss ”vad har hänt här?” och behöver ofta motivera dem till mer drastiska och grundläggande förändringar gällande såväl kost som livsstil. Här bör påpekas att typ 2-diabetes inte bara är relaterat till livsstil utan att risken att drabbas också ökar i takt med åldern i form av exempelvis reducerad glukoskänslighet, berättar Sofia.
Kost vid diabetes typ 2
– Snabba kolhydrater, som innehåller mycket socker och stärkelse och lite fibrer, är alltid svåra att hantera om man har diabetes eller är i riskzonen.
En bra sak att ha med säg är att.