vad äter man på newroz nourooz /persiskt nyår?
Hittade denna info på wikipedia:
Dagen före nouruz (nyårsdagen) tar man fram de saker som hör till den så kallade "nyårsdukningen". Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter haft sin vilket på persiska betyder "de sju saker som börjar på s". Det som måste finnas på bordet är följande:
Senjed - en sorts söta frukter som liknar dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.
Somaq - det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
Sabzeh - som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
Sib - som är ett rött äpple och symboliserar glädje.
Samanoo - Memma som framställs av vetegroddar.
Sir - vitlök, detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
Serkeh - vinäger som symboliserar rörelse i
Nouruz
- För det kurdiska nyåret, se Newroz.
Nouruz[1] (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även nowruz) är en högtid som firas för att välkomna våren och solens återkomst av olika iransk- och turkisktalande folk, främst perser, kurder, balucher, azerier, zazaer, tadzjiker, kirgiser, uzbeker, turkmener, kazaker, pashtuner och hazarer. Nouruz kan även kallas för det persiska nyåret. I Turkiet ses nouruz/newroz som en politiskt laddad kurdisk högtid, är omgärdad med restriktioner och var helt förbjuden fram till [2]
Nouruz infaller på vårdagjämningen och räknas som officiell nyårsdag i Iran, Irakiska Kurdistan, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Kazakstan och Kirgizistan.[3]
Nouruz är en sekulär högtid och härstammar från förhistorisk tid. Historiskt sett är den nära förknippad med zoroastrismen som var statsreligion i de persiska rikena under antiken: akemenider, parther och sasanider. För zoroastrier är nouruz en helig dag. Till de religiösa bekännare som över hela världen firar högtiden hör förutom zoroastrier även kopter, aleviter och bahá'íer.
Bakgrund
Nouruz infal
Newroz
Newroz är i den kurdiska kalendern det kurdiska nyåret som infaller vid vårdagjämningen och som firas av kurder. Det nya året börjar mellan den 18 mars och 22 mars. Newroz har sitt ursprung ur zoroastrism och firas därför även av andra iranska och azeriska folk.
Beskrivning
Orsaker
I kurdisk tradition är firandet också en minnesfest över ett legendariskt störtande av en tyrannisk kung för mer än år sedan. Newroz-firandet är också ett sätt att manifestera den kurdiska identiteten.[1] Att fira newroz var förbjudet i Turkiet fram till återinfördes förbud mot att fira newroz på andra dagar än 21 mars.[2] Idag är högtiden politiskt laddad, och det brukar årligen uppstå konflikter mellan kurder och den turkiska regeringen.
Firandet
Kurder har traditionen att fira newroz som en nyårsdag eller för att välkomna våren. Släkt, familj, vänner och obekanta träffas under eldfesten för att dansa tillsammans och umgås. Eldfesten, då man hoppar över eldar sker dagen innan vårdagjämningen. Att besöka varandra i hemmen och äta tillsammans är en viktig del av newroz.
I vissa d
Persiska kalendern
Persiska kalendern (även kallad jalāli-kalendern) är en solkalender, där nyår inträffar vid vårdagjämningen.
Bakgrund
Den persiska kalendern är något mer exakt än den gregorianska kalendern, men i gengäld svårare att räkna ut framtida skottår i. I den persiska kalendern består året som jorden snurrar runt solen av ,25 dagar. Det nya året i iransk kultur sammanfaller med årets viktigaste högtid, nouruz), och infaller precis den sekund som, sett från jorden, solskivans centrum passerar vårdagjämningspunkten på himlen. Sin nuvarande utformning fick kalendern , och då bestämdes att tideräkningen skulle utgå från Muhammedshijra (som ägde rum år e. Kr.).
Kalendern bygger på jalāli-kalendern, som använts sedan talet. Tidigare användes i Persien flera olika typer av kalendrar, bland annat en zoroastrisk kalender och olika iranska kejserliga kalendrar.[1][2]
Dagens iranska kalender med de zoroastriska namnen på månaderna infördes officiellt den 31 mars under Reza Pahlavi.
Under slutet av Shah Mohammad Reza Pahlavis styre i Iran, åren (), användes Irans kejserliga kalender (Gāhnāme-ye Shāhanshāhi) i officiella sammanhang.
.