Vad händer om man äter godis

Att njuta av godis är något som många av oss gör, antingen som en belöning eller för att det helt enkelt smakar gott. Men hur påverkar egentligen godis vår hälsa? I denna artikel ska vi utforska de olika sidorna av godiskonsumtion, från dess kortsiktiga effekter till de mer långsiktiga hälsoriskerna.

Godis och dess näringsinnehåll

Godis är känt för att vara rikt på socker och innehåller ofta en mängd tillsatser. Dessa tillsatser kan inkludera konstgjorda färgämnen, konserveringsmedel och smakämnen. Även om dessa ingredienser gör godis läckert och hållbart, erbjuder de väldigt få, om några, näringsmässiga fördelar. Sockret i godis ger en snabb energikick, men det är inte långvarigt och kan leda till energikrascher senare.

För att förstå hur godis påverkar vår hälsa är det viktigt att känna till några av de vanligaste ingredienserna:

• Socker: Huvudkomponenten i de flesta godis. Överdrivet intag kan leda till en rad hälsoproblem.
• Fett: Finns i choklad och vissa andra typer av godis. Kan bidra till viktökning.
• Sötningsmedel: Används i &#;sockerfritt&#; godis. Vissa av detta kan ha laxativa effekter.
• Konstgjorda tillsatser: Kan påverka vår hälsa på olika sätt, även

  Vi äter enormt mycket socker i Sverige, mellan kilo per person och år. Dessutom äter vi mest lösgodis i hela världen, dryga 18 kilo per person och år &#; vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet för EU.
  Och detta trots att de flesta vet att socker inte är bra för hälsan.
  Här är tio anledningar att dra ner på godisätandet.

  Tio anledningar att dra ner på sockerkonsumtionen

  &#; listade av Expressens bilaga Mitt kök.

  1. Sjukdomar
  Socker har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem. I Sverige äter vi ungefär tre gånger mer socker än vad WHO rekommenderar. En del av sockret är dolt i livsmedel. 25 procent av sockret kommer från godis &#; som till exempel svenskens älsklingsgodis i lösviktsform. Sockerrelaterade sjukdomar ökar, liksom hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler blir även sockerberoende.

  ► Läs också: Ann Fernholm: ”Dags att en gång för alla utreda sockrets skadeverkningar”

  2. Tänderna
  Vår godiskultur skapar en ogynnsam miljö i munnen och ökar risken för karies. Småätandet, vilket ofta sker med just lösgodis, är värst.
  Godis fräter på tänderna vilket dessutom kan ge dålig andedräkt.

  3. Övervikt
  WHO har rapporterat om hur sockret hör ihop med ö

  Livsmedelsverket svar om socker och godis: orsakerna till övervikt är komplexa

  I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Livsmedelsverket, där jag ifrågasatte deras folkhälsoarbete. Nyligen skickade de ut en pressrelease med en lista över den 15 största riskfaktorerna i svenskars matvanor. Där fanns vare sig en för hög socker- eller godiskonsumtion med. Nu har Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström svarat på det öppna brevet.

  Under många år har Livsmedelsverket satsat mer på få ner vår saltkonsumtion, än vår sockerkonsumtion. Enligt en prioriteringslista som ligger på deras sajt är det också viktigare att vi ökar vårt intag av fullkorn, än att vi minskar vår höga konsumtion av godis. Här är listan (där vare sig socker eller godis ens nämns):

  En orsak till dessa prioriteringar är att Livsmedelsverket baserar mycket av sitt folkhälsoarbete på matvaneundersökningar, där vi rapporterar till dem vad vi äter. Eftersom vi rapporterar ett ganska lågt godisintag, ser Livsmedelsverket inte det som något större problem.

  I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström, där jag ifrågasatte deras syn på godis och socker

  Ny forskning visar: Det här händer med vår hjärna när vi äter godis

  Alla har vi känt oss extra sugna på chips och godis. Men varför kan vi ibland få ett så starkt sug efter godis och snacks, så starkt att det ibland kan kännas svårt att avstå från godsakerna? 

  En ny studie från Max Planck, institutet för metabolismforskning i Köln, i samarbete med Yale visar att ätandet av godis och snacks får vår hjärna att förändras.

  Om vi regelbundet stoppar i oss sötsaker och snacks, om så bara i små mängder, lär vår hjärna sig att tycka om dem och att vilja ha mer. 

  – Vår lust att äta fett- och sockerrika livsmedel, den så kallade västliga dieten, kan antingen vara medfödd, eller också utvecklas som ett resultat av övervikt. Men vi tror att hjärnan lär sig det här begäret, säger studiens ledande skribent Sharmili Edwin Thanarajah till Yle. 

  För att testa hypotesen anlitade forskarna frivilliga med normal kroppsvikt, som delades in i två grupper. I den ena gruppen blev man varje dag, utöver de dagliga måltiderna, serverad en liten pudding med hög fett- och sockerhalt. I den andra gruppen fick de också en pudding, en som innehöll lika mycket kalorier men som hade mindre fett och socker

  Vad är egentligen sämst – lösgodis eller chips? Experten svarar

  Efter reklamen: Så mycket socker är det i frukt vs godis

  Författaren och fysioterapeuten Jacob Gudiol är väl bevandrad inom området kost och hälsa. I en intervju med Sveriges Radio svarar han på programledarnas och tittarnas frågor kring socker och viktuppgång. Vilka ”guilty pleasures” är egentligen sämst – och vad är det som gör att vi lagrar fett?

  Men om vi börjar med att reda ut vad forskningen säger idag om vårt älskade socker.

  Är socker farligt för oss?

  Det farligaste med socker generellt är att en hög konsumtion av det ofta är nära besläktat med ett för högt kaloriintag i allmänhet. Särskilt då vi intar det i flytande form, menar Jacob Gudiol.

  – Det är väl få saker som vi har evidens på så starkt som att det är dåligt att dricka sockersötade saker. Generellt sett ser vi att ger man det till människor så tenderar de att gå upp i vikt och få försämrade hälsovärden. Det är skillnad på socker i dryck och socker i mat. Folk har svårt att acceptera det men så är det.

  Gudiol berättar att tester på möss visat att de bara går upp i vikt när de serveras sockersötad dryck, men inte när samma energimängd add