Studenten
- För studentexamen och examensfestligheter i andra länder än Sverige samt i Sverige fram till , se Studentexamen.
Gymnasieskolornas avslutning i Sverige och festligheterna däromkring (vardagligt kallade studenten eller studentexamen) skiljer sig mellan olika skolor, men har gemensamma drag. Studenthändelserna inleds i april med mösspåtagning för studenterna. Studenterna brukar arrangera bal i slutet av läsåret. I skolan kan studentdagen innehålla en musikkonsert, utdelning av stipendier och andra utmärkelser.
På avslutningsdagen sjunger studenterna studentsånger. Studentavslutningen på skolan avslutas med ett så kallat "utspring", då studenterna lämnar skolan. Utspringet kan följas av korteger genom orten, i samband med vilket studenterna ofta färdas på ett flak eller släp efter ett fordon. Efter firandet i skolan och eventuellt kyrkan är det vanligt att studentmottagning arrangeras i hemmet för varje enskild elev.
Historik
Flera begrepp och symboler, bland annat själva begreppet "studenten", härstammar från tiden då gymnasieutbildningen i Sverige avslutades med studentexamen. Efter examen bör
Studentmottagningen är en unik och glädjefylld tradition som markerar avslutningen av en gymnasie- eller universitetsutbildning. Det är en tid då nära och kära samlas för att fira studentens framgång och önska dem lycka inför framtiden. Firandet brukar inkludera presenter, god mat, och en festlig atmosfär.
Studentfirandets bakgrund och historia
Bakgrunden till studentfirandet har sina rötter i den tidigare studentexamen som avskaffades Trots förändringen fortsatte traditionen, och studentfirandet har vuxit till att bli en betydelsefull övergångsrit för tonåringar i Sverige. Under talet var studentfirandet mer begränsat, men det återupptogs och växte sig starkare från talet och framåt.
Studentfirandet inleds med mösspåtagning några veckor före själva examensdagen. Studenterna kan arrangera en bal och förbereda sig för avslutningsdagen, då de sjunger studentsånger och genomför ett &#;utspring&#;. Utspringet följs ofta av en kortege genom staden, där studenterna ibland åker på flak dekorerade med ballonger och björkris.
Historiskt sett har studentfirandet förändrats över tid, och olika skolor kan ha sina egna unika traditioner. Med avskaffandet av studentexamen och införande
Många förknippar studenten med skolavslutning, studentmössor, studentplakat, blå- och gula ballonger, studentpresenter, vuxenlivet och fest. Den traditionella och högtidliga dagen firas i början av juni men festligheterna brukar börja redan under april.
Annons
Artikeln fortsätter nedan
Som ungdom är studenten en stor höjdpunkt i livet där man går från att vara ung till vuxen – en slags övergångsrit. Efter studenten väljer några att studera vidare på högskola eller komma ut direkt i arbetslivet. Andra tar ett sabbatsår och upptäcker världen.
Studentens historia
Studenten och studentexamen bottnar i de avgångs- och inträdesprov som avlades under talet mellan gymnasium och universitet. Under mitten av talet innebar en typisk slutexamen först ett skriftligt prov följt av ett muntligt prov (en så kallad munta) om det första godkändes.
De som förr i tiden skulle avlägga sin studentexamen kallades för abiturient. Före examen bars en abiturientmössa, idag kallat studentmössa, som förseddes med olika tofsar och emblem för att påvisa examensresultatet.
Studentmössan har länge varit studentens signum och bärs inte bara i Sverige utan också i andra nordiska länder. Student
Vad innebär det egentligen att ”ta studenten”?
Det beror lite på hur man ser på det, dels kan studenten ses som ett avslut på gymnasietiden, elever i årskurs tre på gymnasiet avslutar sina gymnasiestudier.
Studenten kan också ses som en övergång till vuxenlivet, vidare studier, arbetslivet eller något helt annat.
Studenten behöver inte betyda att eleven har en gymnasieexamen, alla har rätt att ”ta studenten” även om eleven inte klarat alla kurser.
Ofta firas studenten med en fest eller studentmottagning med familj och vänner.
Vad krävs för att få en gymnasieexamen?
Gymnasieexamen kan delas in i yrkesexamen och högskoleförberedande examen.
Gemensamma krav för gymnasieexamen
Minst godkända gymnasiepoäng på en utbildning som omfattar gymnasiepoäng. Eleven ska även ha godkända betyg i kurserna:
- svenska (eller svenska som andraspråk) 1
- engelska 5
- matematik 1
- gymnasiearbete (GA)
Dessutom måste programstrukturen följas (med ett undantag: i fall&nbs
Kakor på
Realexamen infördes i början av talet för att höja utbildningsnivån i landet. Den skulle vara ett alternativ för dem som inte siktade vidare till den tidens studentexamen. Realexamen skulle bli ett alternativ för dem som tänkte sig lägre tjänstemannayrken eller anställningar inom handel och näringsliv. Man hoppades att en examen skulle motivera att fler läste färdigt även utbildningar som inte ledde till studentexamen, i stället för att avbryta när de fick jobb.
Realexamen delades ut första gången och och i många städer satsade man på de nya utbildningarna genom att bygga monumentala skolbyggnader. Idag utmärks dessa ofta av att de fortfarande har kvar ordet Real i namnet.
Som störst under talet
Under talets början var det främst pojkar som gick utbildningar som ledde till realexamen. Allra flest elever i utbildningar som ledde till realexamen var det i slutet av talet, då över elever var inskrivna i olika sådana skolformer. Det motsvarade åren –59 över 13 procent av alla ungdomar i de årskurserna. Under slutet av talet blev det också fler flickor än pojkar som gick i realskolan, och så fortsatte det att vara ända tills realexamen avskaffades.
Tabell:
Elever