Biskop
En biskop (från grekiskansepískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner. Biskopar finns framförallt i kristnasamfund, i vilka biskopen är den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. Biskopar finns även inom några buddhistiska institutioner tillhörande japanska riktningar samt den japanska nya religionen tenrikyo.
Inom den romersk-katolska, gammalkatolska kyrkan, de östortodoxa kyrkorna och vissa kyrkor med ursprung i reformationen, bland annat den anglikanska kyrkogemenskapen och Svenska kyrkan, har en biskop apostolisk succession, det vill säga att biskopsvigningarna bildar en kedja som sträcker sig ända tillbaka till apostlarna. Den norska kyrkan tappade sin apostoliska succession vid reformationen men dess ledare kallas fortfarande biskopar. Titeln förekommer även hos exempelvis mormonerna.
Buddhism
Ledaren för Buddhist Churches of America är deras biskop (bishop),[1][2][3][4][5][6][7] som sedan 23 april är Marvin Harada.[8] Den japanska titeln för BCAs biskop är sochō,[6][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18] men de
En biskop er indehaver af det øverste kirkelige embede i et stift. Den danske folkekirke har 10 biskopper i Danmark og en i Grønland ().
Faktaboks
- Etymologi
- Ordet biskop kommer af græsk episkopos 'tilsynsmand', af epi- og afledning af skopein 'se, undersøge'.
Kirkeretligt er biskopper administrerende ledere af deres respektive stifter, og således fungerer de som melleminstans mellem Kirkeministeriet og de underordnede kirkelige myndigheder (provster, præster og menighedsråd), som de bl.a. bistår ved præsteansættelser.
Teologisk består deres opgave i at være åndelige vejledere for præsterne og menighederne. Danske biskopper vælges af stiftets præster og menighedsrådsmedlemmer efter forudgående opstilling og modtager derefter kongelig udnævnelse efter kirkeministerens indstilling; se også bispevielse.
Tidlig historie
Helt fra kristendommens tidlige tid er biskoppen blevet valgt af menighed og gejstlighed, i middelalderen af domkapitlet. I den romerskkatolske kirke som eksempel, medfører bispevielsen, at biskoppen som indehaver af apostlenes myndighed får særlige beføjelser såsom ordinations- og konfirmationsret, disciplinær- og lærem
Ärkebiskop
Ärkebiskop (av grekiska αρχή, arche, "ursprunglig", "förste", och επισκοπος, episkopos, "tillsynsman", "förman"; förkortas ibland ÄB) är en biskop med högre rang än de andra biskoparna inom ett visst område eller en viss kyrka. Ärkebiskopstiteln är normalt knuten till ett ärkestift. Ärkebiskopstiteln förekommer inom den romersk-katolska kyrkan samt en del av de ortodoxa och protestantiska kyrkorna.
Om ärkebiskopen har underordnade biskopar (så kallade suffraganer eller suffraganbiskopar), så kallas denne ärkebiskop i bland annat romersk-katolska kyrkan och anglikanska kyrkan för metropolit. En sådan metropolit-ärkebiskop kan även ha underordnade ärkebiskopar av historiska skäl (tidigare metropoliter eller en vanlig biskop som fått högre rang historiskt utan att bli metropolit). Området med underlydande biskopars stift inklusive metropolitens ärkestift kallas för kyrkoprovins eller provins.
Ibland kan en ärkebiskop vara självständig från andra ärkebiskopar men sakna underlydande biskopar ändå, till exempel Strasbourgs ärkebiskop som lyder direkt under påven och inte under en annan ärkebiskop eller under Frankrikesprimas i Lyon (kallad "gallernas primas"
Anders Arborelius
Lars Anders Arborelius, född 24 september i Sorengo, Schweiz, är en svensk romersk-katolskkardinal, biskop i Stockholms katolska stift sedan , karmelitmunk och författare.[1] Arborelius är Sveriges förste romersk-katolske biskop av svensk börd sedan reformationen.[2] Han blev den förste svenske kardinalen någonsin,[3] när han den 28 juni utsågs till detta vid ett konsistorium i Rom.[4]
Arborelius är också ordförande för det nordiska katolska samarbetsorganet Nordiska biskopskonferensen. Förkortningen O.C.D. som ibland skrivs efter namnet avser hans munkorden, de oskodda karmeliterna. Han är son till arkitekten Lars Arborelius och bibliotekarien Brita Unander.[5]
Anders Arborelius utsågs till Årets svensk av nyhetsmagasinet Fokus.
Biografi
Bakgrund
Anders Arborelius föddes i Sorengo i Schweiz av svenska föräldrar, och växte upp i Lund. , vid 20 års ålder, konverterade han till romersk-katolska kyrkan genom upptagning i Elisabetsystrarnas kapell i Malmö. Två år senare inträdde han i karmelitklostretNorraby kloster i Skåne.
Han blev filosofie magister i moderna språk vid Lund
.