Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen, så som kväve och fosfor, i mark och vattendrag. I sjöar och hav kan primärproduktionen öka med algblomning och påföljande syrgasbrist. Övergödning ökar igenväxningstakten av sjöar och gör så att sjön snabbare övergår i en våtmark. Kväveoxider och fosfater anses spela en viktig roll i övergödningen. Naturvårdsverket klassar övergödning som det absolut största hotet mot havsmiljön. Att begränsa övergödningen ingår också i svenska statens miljömål för en bättre miljö. Djur har svårt att andas och måste simma upp till ytan beroende på syrebristen p.g.a. övergödningen.
Mekanismer
Övergödning uppstår som en följd när överflödiga näringsämnen (kväve och fosfor) sköljs ned i närliggande vatten. Den ökade halten näringsämnen leder till en ökad algblomning och igenväxning. När dessa organismer dör bryter bakterier ner dem, bakterierna konsumerar syret i vattnet och kan orsaka suboxi det vill säga syrebrist.
Fosfor gynnar tillväxt och nedbrytning, och är därför nödvändigt för att växter ska växa. En för hög halt fosfor gynnar enklare plan
Övergödning och algblomning
Stöd vårt arbete för ett friskare Östersjön!
Bli ÖstersjöfadderDelta i insamlingen
Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.
Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet. Utsläppen av växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.
En dödlig kedjereaktion
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 ton fosfor per år. Det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som för år sedan. Mängderna varierar från år till år, då det är beroende av nederbörden. Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma niv
Känner du till vattenövergödning? Det finns många miljöproblem relaterade till vattenföroreningar. Vi definierar vattenförorening som förlusten av vattnets naturliga egenskaper och dess sammansättning på grund av yttre ämnen, vare sig de är naturliga eller konstgjorda. Det finns många typer av föroreningar som kan modifiera och försämra vattnets inneboende egenskaper.
Vattenföroreningar gör att det förlorar sin funktionalitet i ekosystemen och är inte längre drickbart för människor, förutom att det blir giftigt för växter och djur. Bland typerna av vattenföroreningar ska vi idag prata om övergödning.
Denna naturliga process i akvatiska ekosystem påskyndas av mänsklig aktivitet genom överskott av organiskt material och andra näringsämnen som släpps ut i vattnet. Vilka problem utlöser denna process för människan och miljön?
Definition av vattenkvalitet
Innan man pratar i detalj om övergödning är det nödvändigt att definiera vad som menas med vatten av god kvalitet, enligt gällande lagstiftning. Vattenkvalitet hänvisar till en uppsättning av fysiska, kemiska och biologiska parametrar som tillåter liv för organismer inuti och deras användning för mänsklig konsumtion
Övergödning
Näringsämnen i form av kväve och fosfor finns naturligt i miljön men när extra näringsämnen tillförs i vattnet på grund av mänskliga aktiviteter kan övergödning uppstå.
Sveriges omgivande hav är påverkade av övergödning, särskilt Östersjön. Koncentrationen av näringsämnen är högst nära kusten och i anslutning till större städer och i vikar. Problemen med övergödning av sjöar och vattendrag är störst i södra Skåne, Mälardalen, Östergötland och söder om Vänern.
Du kan hitta information om övergödningssituationen i ditt närområde i databasen VISS. Där kan du söka antingen på namnet på ett vattendrag eller en sjö, eller via karta.
Effekter av övergödningen
Övergödning leder ofta till en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Sommartid kan övergödning leda till massförökning av växtplankton, så kallad algblomning. Kraftig algblomning kan till exempel göra vattnet fläckvis grynigt, strimmigt, grön- eller brunfärgat, kan påverka badvattenkvalitén och kan i vissa fall påverka människors hälsa.
Övergödningen minskar också den biologiska mångfalden på flera sätt:
Orsak
Övergödning beror på att stora mängder av grundämnena kväve, fosfor och kalium (NPK) kommer ut i naturen. Dessa ämnen gör att växter gynnas onaturligt mycket så att de växer och förökar sig i stora mängder och orsakar problem.
Det extra tillskottet av NPK kommer från att en del lantbruk gödslar sin mark med konstgödsel, från husens avlopp som alla gånger inte håller tätt, från trafikens avgaser samt från industrier som tillverkar papper. Överskottet av NPK hamnar i större vattendrag genom bäckar, åar och mindre floder.
Miljöproblem med övergödning:
Syrebrist som leder till bottendöd. Övergödningen orsakar stora algblomningar både i Östersjön och i insjöar. När algerna sedan dör och sjunker till botten bryts de ner av nedbrytare (bakterier). Då förbrukas den lilla mängd syre som finns på botten.
Bild: NASA / NASA:s upphovsrättspolicy
Speciellt Östersjön är drabbad av övergödning eftersom vattnet inte cirkulerar lika mycket som i en sjö och att det inte blandas med vatten från Atlanten i så stor utsträckning.
I Östersjön finns stora områden som är helt utan organismer. 15 procent av botten är helt död och ytterligare 30 procent är i farozone