Undersøgelse af bakterieantal og eftervækstpotentiale i vandværksvand
Mikrobiel vækst og omsætning
Mikroorganismer kan deles op i 2 hovedgrupper, heterotrofe organismer, der udnytter organisk kulstof som kulstofkilde, og autotrofe organismer, der udnytter uorganisk kulstof fra CO2. I dette afsnit beskrives kort principperne for den mikrobielle vækst og omsætning.
Heterotrofe organismer
De heterotrofe organismer udnytter organisk kulstof som energikilde og kulstofkilde. Ved nedbrydning af organisk stof kan bakterierne udnytte den energi, der er lagret i kulstoffet. Endvidere omdanner bakterierne det organiske stof til en række små "biokemiske byggesten", som herefter bruges til opbygning af ny biomasse. Ud over kulstof, har bakterierne behov for en række næringssalte for at kunne vokse. De vigtigste af disse er kvælstof og fosfor, men de har også behov for kalium, svovl og metaller.
Bakteriers væksthastighed afhænger af mange faktorer men især af hvilke bakteriearter, der er tale om, typen og koncentrationen af de organiske stoffer, der nedbrydes, og af tempera
Mikroorganismer ber&#;ttar om f&#;r&#;ndringar i milj&#;n
Li Zhao har studerat både växtplankton och bakterier, och har i sitt avhandlingsarbete kunnat i detalj beskriva dem både vad gäller taxonomi och funktion. Hon har även gjort jämförande studier mellan DNA-analyser och de mer traditionella mikroskopanalyserna.
Basen i näringsväven
Växtplankton och bakterier må vara osynliga för blotta ögat, men de utgör själva basen i det marina ekosystemet. Växtplankton är primärproducenter, och reagerar snabbt på förändringar i miljön. De anses därför vara goda indikatorer på statusen i havsmiljön, och studeras inom miljöövervakningen världen över. Heterotrofa bakterier har även de en viktig roll i ekosystemet, eftersom de transformerar löst organiskt material till levande materia och är viktiga för de biogeokemiska cyclerna. De heterotrofa bakterierna har kommit att spela en huvudroll i nordliga kustområden, eftersom det lösta organiska materialet ökar i dessa områden som en effekt a
Ekologi handlar om hur organismer samspelar (fungerar tillsammans) i ett ekosystem. Detta samspel kan till exempel handla om vilka speciella egenskaper djur och växter har, vilka andra djur de äter och vilka djur som äter dem. Det handlar också om hur olika miljöproblem påverkar naturen i sin helhet.
Bild: annca / Pixabay License
Ekologi är en del av biologin som är mycket aktuell idag. Stora demonstrationer (), med Greta Thunberg i spetsen, sker i hela världen på grund av människans negativa påverkan av klimatet och miljön.
Bild: jplenio / Pixabay License
Ett viktigt begrepp inom ekologin är ekosystem. Ett ekosystem är ett avgränsat område eller typ av miljö där samspelet ovan utspelar sig. Ett ekosystem kan vara ett litet område till exempel ett akvarium eller ett stort område till exempel en öken, ett skogsområde eller en sjö. Planeten jorden räknas som ett enda ekosystem. Det finns alltså ekosystem inom ett ekosystem. Till exempel är kroppen ett ekosystem för ofantligt många bakterier, men i munnen finns ett mindre ekosystem.
Det som avgör vilka djur och växter det finns inom ett ekosystem är olika miljöfaktorer (väderfaktorer eller markens förutsä
Naturen i Danmark udkom i perioden i fem bind. Værkets hovedredaktører er Tom Fenchel, Gunnar Larsen, Peter Vestergaard, Peter Friis Møller og Kaj Sand-Jensen. Indholdet har ikke været opdateret siden. Siden denne udgave af værket er der i udkommet en ny og opdateret udgave. Dette opdaterede værk findes endnu ikke i en digital version.
Bakterier (figur ) er encellede organismer, som i modsætning til planktonalger og dyreplankton mangler en cellekerne. Deres arvemasse, DNA, ligger uden et beskyttende kernehylster som en ring på indersiden af cellemembranen. De har heller ikke særskilte mitokondrier til energiomsætningen eller grønkorn (kloroplaster) til fotosyntesen. Cellerne er ganske små, sædvanligvis mellem 0,2 µm og 2 μm, og er derfor usynlige for øjet. Men nogle typer optræder mange sammen i mm-lange kæder eller større klumper – og de kan sagtens ses.
Nedbrydende bakterier
De nedbrydende bakterier lever som kugler, stave eller skrueformede organismer frit i vandet i et antal på mellem 10 mio. og 10 mia. celler pr. liter søvand. Men der findes også mange bakterier på overfladen af og inde i døde alger, dyr og klump
Bakterier er encellede organismer uden cellekerne. Bakterier findes i meget stort antal overalt i naturen, i vand, jord og luft, på og i planter, dyr og mennesker. De fleste bakterier er normalt uskadelige, men der findes en lang række vigtige sygdomsfremkaldende bakterier for dyr og mennesker og enkelte for planter. Fx kan nævnes Salmonella typhi, som giver tyfus, Yersinia pestis, som giver pest, og Vibrio cholerae, som giver kolera.
Faktaboks
- Etymologi
- Ordet bakterie kommer af gr. bakterion 'lille stav', dim. af bakteria, beslægt. med baktron 'stav'.
Latinske navne
De latinske navne på bakterier og andre levende væsener følger den systematik, som den svenske botaniker Carl von Linné introducerede med sin bog Systema Naturae fra Navnene er todelte med et slægtnavn efterfuldt af et artsnavn, og de skrives som regel i kursiv, slægtsnavnet skrives med stort og artsnavnet med lille. Ofte fortæller de latiske navne noget om bakteriernes opdagelse, hvordan de ser ud, og den virkning de har.
Kugleformede bakterier kaldes for kokker, mens aflange bakterier kaldes baciller eller stave. Streptokokker er runde bakterier, der sidde