Blodgruppen kan öka risken att få blodproppar men även en viss typ av cancer och högt blodtryck under graviditeten. En studie på fem miljoner svenskar visar tydliga samband mellan patientens ABO-blodgrupp och 49 sjukdomar.
Det visar ny forskning från Karolinska institutet och som gjorts i samarbete med forskaren Martin L Olsson vid Lunds universitet och Region Skåne.
Forskningen visar på kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar, högt blodtryck under graviditeten och viss typ av cancer.
– Tydligast är att blodgrupp O skyddar mot olika former av blodproppssjukdom. Ett nytt fynd är att blodgrupp B ser ut att ha en skyddande effekt mot njursten, säger Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Medicinsk service i Region Skåne.
Han är även biträdande handledare för doktoranden Torsten Dahléns projekt vid Karolinska institutet.
I projektet kopplas stora databaser samman för att skaffa ny kunskap. I analysen ingår data från hela fem miljoner svenskar och över tusen sjukdomar. För cancer var den tydligaste effekten att blodgrupp A utgör en riskfaktor för cancer i buksp
Blodproppar är en åkomma som kan drabba vem som helst, och ofta ställer man sig frågan &#;varför får man blodpropp?&#; Svaret är inte alltid enkelt, då det finns en rad olika faktorer som kan bidra till att blodet koagulerar och bildar en propp. Kort sagt, blodproppar kan uppstå på grund av förändringar i blodets sammansättning, skador på blodkärlens väggar eller om blodflödet blir för långsamt.
Vad är en blodpropp och hur uppstår den?
En blodpropp, kliniskt känd som trombos, är en samling av blodceller och koaguleringsfaktorer som bildar en fast massa inuti ett blodkärl. Detta kan inträffa i både vener och artärer, och det finns två huvudtyper av proppar: venös trombos och arteriell trombos. Venös trombos är vanligare och inkluderar tillstånd som djup ventrombos (DVT) och lungemboli. Arteriell trombos kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.
Blodproppar bildas när blodets koaguleringssystem, som normalt skyddar kroppen från blödningar, aktiveras utan en uppenbar anledning eller inte regleras ordentligt. Detta kan ske till följd av skador på kärlväggarna, operationer, långvarig immobilisering, vissa medicinska tillstånd eller en obalans i blodets koaguleringsfaktorer.
Riskfa
Vetenskap & hälsa
Blodpropp i ben eller lunga är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och beror till 50 procent på ärftliga orsaker. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet utgått från registerstudier och undersökt familjer med sjukdomen hereditärt angioödem, HAE. De fann en ny ärftlig mekanism som ökar risken för blodproppar i ben och lungor hos individer med HAE.
Studien visar också att risken för blodpropp i ben och lungor, så kallad venös tromboembolism, är lika hög som för de sedan tidigare kända ärftliga orsakerna till blodproppsbenägenhet (se fakta blodpropp).
Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt, ärftlig sjukdom som orsakar smärtsamma svullnader i olika delar av kroppen. Svullnaderna uppstår främst i huden och i mag-tarmkanalen men kan även sätta sig i luftvägarna vilket kan vara livshotande. Orsaken till svullnaderna är en genetisk mutation som ger brist på proteinet C1-inhibitor, som hjälper till att reglera immunförsvaret och även påverkar blodets förmåga att koagulera. Det finns flera varianter av HAE, men den vanligaste är HAE typ 1 som runt 90 procent av alla drabbade har.
– I vår studie undersökte vi personer med HAE och av deras familjemedlem
Vad är en blodpropp och varför får somliga det?
En blodpropp, eller så kallad venös trombos, uppstår när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. I blodet finns exempelvis blodplättar, eller trombocyter, vars uppgift bland annat är att stoppa blödningar och hjälpa till att läka sår. Vid behov aktiverar de blodets koaguleringssystem.
För forskare och kliniker är det viktigt att kunna förebygga eller behandla blodproppar. I behandling används framför allt blodförtunnande mediciner som NOAK (Non vitamin-k Orala AntiKoagulantia) och Warfarin. Samtidigt behövs förståelse för vilka konsekvenser en blodförtunnande behandling kan innebära för olika individer.
För att förstå varför vi får blodproppar behöver vi också förstå blodets funktioner och hur vårt blodomlopp och hjärta fungerar. Det menar Peter J Svensson som är ”biten av blod”. Han är professor i klinisk koagulationsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och har länge forskat på blodkoagulation eller läran om hur blodet levrar sig i kroppen.
Blodets livsavgörande funktioner
– Blodets uppgift är bland annat att förse alla våra c