Därför är du troligen inte vallon
Berättelser om valloner finns i var och varannan släkt. De var mörka och kunde smideskonster som ingen annan, de satte sin prägel på efterföljande generationer och ända in i vår tid.
Mörkt hår och bruna ögon är tydliga tecken på vallonblod i ådrorna. Eller så vill vi gärna att det ska vara.
Arbetarklassens adel
Smeder bland anorna betraktas som ett lika säkert tecken som rent fysiska indikationer. De kom på tidigt tal från södra Belgien, då Sverige lockade hit ett tusental smeder och andra arbetare till järnbruken.
Vallonerna är arbetarklassens adel. En droppe vallonblod väger tyngre än generationers floder av simpelt bondblod. Men långt ifrån alla som tror sig vara vallonättlingar är det.
Bidrog själva till mytbildningen
Mycket är myter och vallonsmederna bidrog själva till att de tog form. De gifte sig ofta med andra vallonättlingar och höll gärna yrkeshemligheterna inom familjen.
På så sätt värnade de sitt skrå och kunde hålla efterfrågan uppe på sina tjänster.
– Det är häftigt att folk håller på och forskar, att de bryr sig och tycker historia är viktigt. Men man ska vara försiktig, det kan genereras myter
Senaste inläggen
Av någon anledning så anses det lite fint att ha valloner som anfäder. I så fall är jag väldigt fin kan jag berätta. Mina vallonska anor går tillbaka till Jean Bonnevier de Rainfosse som föddes år i staden Theux, strax utanför Lyon i nuvarande Belgien. Det påstås också i vida kretsar att vi vallonättlingar skulle ha vissa kroppsliga kännetecken som visade vårt ursprung. Men glöm det, det är bara skrönor utan verklighetsanknytning.
Men vilka var då dessa så populära valloner? Det handlar från början till slut om stålhantering. I Sverige var man i början av talet dåliga på att tillverka bra stål. Det kan tyckas konstigt för en nutida svensk, men så var det, man använde medeltida gamla tekniker och hade inte hängt med i utvecklingen. När nu Sverige blivit en stormakt så måste man ha ett högklassigt stål till alla vapen som behövdes för att slå ihjäl katoliker i trettioåriga kriget.
Efter sedvanlig statlig utredning så konstaterade man att det fanns kunskap om att tillverka bra stål i Tyskland och Vallonien. Sagt och gjort, Gustaf II Adolf kontaktade Louis de Geer i Liège och bad om hjälp. de Geer var en rik affärsman som bland annat lånat ut pengar till Sveri
Valloner i Sverige
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. () Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Valloner i Sverige utgör ett mytomspunnet kapitel i Sveriges migrationshistoria. Gruppen bestod av den fransk- och vallonskspråkigafolkgrupp, i det område som nu utgör södra Belgien och norra Frankrike, vilka utgjorde en stor del av invandringen till Sverige under stormaktstiden, och etablerade sig i svenskt järnbruk med vallonsmide.
Det uppskattas att omkring 1&#;–2&#; valloner invandrade till Sverige under och talen.[1][2]
Historia
Under talet förbättrades smidesteknikerna i trakten runt Liège (se vallonsmide), som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Uppmuntrade av Gustav II Adolf började många valloner utvandra till Sverige under början av talet. De kom från två huvudområden belägna kring städerna Sedan och Liège. Det självständiga furstendömet Se
Valloner
Valloner (franska: Wallons, vallonska: Walons) är en franskspråkigfolkgrupp bosatt främst i södra Belgien (Vallonien), men även i norra Frankrike (grevskapet Valois). Vallonerna är en av tre etniska grupper i Belgien, jämte de nederländsk-talande flamländarna i norr, och den tysktalande populationen i öster.
Etymologi
Namnet vallon kommer ursprungligen från det germanska ordet walhaz, vilket de forntida germanska folkgrupperna använde om alla icke-germanska folkslag, ett ord som också har gett upphov till namnen på Wales, Valais (Wallis på tyska), och Valakiet. En nutida populär uttydning av Vallonien är annars "dalarnas land" (via franskans vallée), vilket det belgiska turistministeriet använt på vägskyltar avsedda för turister, oftast formulerat på franska som pays des vallées. Vallonien är också väldigt backigt och rikt på kullar och dalar söder och öster om floden Meuse.
Historia
Områdena som numera bebos av vallonerna utgjorde den nordöstra delen av den keltiska provinsen Gallien, vilken erövrades av Julius Caesar. Gallerna sattes under starkt romerskt inflytande både språkl
.