Alla anställda har rätt till raster och pauser
Rast senast efter fem timmar
Av arbetstidslagen framgår att arbetstiden ska förläggas så att de anställda inte arbetar mer än fem timmar i följd. Därefter måste en rast tas ut.
Det finns inga regler om hur lång en rast ska vara utan den ska vara tillräckligt lång för att t ex äta lunch. Vanligtvis uppgår en lunchrast till mellan 30 och 60 minuter.
Under rasten förfogar den anställde själv över sin tid och har även rätt att lämna arbetsplatsen. Av den anledningen räknas rasten inte in i arbetstiden. Någon lön ska därför inte heller betalas för rasten. Arbetsgivaren ska informera de anställda om antal raster, rasternas längd och när de är förlagda.
Måltidsuppehåll kan ersätta en rast
I vissa fall får en rast bytas ut mot ett måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Det kan bli aktuellt med hänsyn till arbetsförhållandena, t ex vid sjukdom eller någon annan händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse.
Det krävs inget särskilt tillstånd för att byta en rast mot ett måltidsuppehåll. Det måste dock finnas särskilda skäl. De anställda har därför inte själva någon möjlighet att välja mellan raster och måltidsuppehåll.
Till skillnad fr
Så funkar din rast på jobbet
1Vad säger lagen?
Raster och pauser regleras i arbetstidslagen. Lagen kan avtalas bort i kollektivavtal, men får då inte innehålla sämre villkor än EU:s direktiv – med vissa undantag. Låter det snårigt? Enklare uttryckt har nästan alla rätt till minst en rast per dag om arbetsdagen är minst sex timmar.
2Gäller det alla?
Arbetstidslagen gäller inte för företagsledare, motsvarande roll inom offentlig sektor eller för anställda som själva får disponera sin arbetstid. Den gäller inte heller arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll, vid fartygsarbete eller visst vägtransportarbete, som omfattas av särskilda bestämmelser och ofta har egna regler om rast. Undantag kan även förekomma inom till exempel försvaret och polisen.
3Rast = lunch
Rasten är det som ofta används till att äta lunch, det vill säga ett obetalt avbrott i arbetstiden. Då behöver du inte vara kvar på arbetsplatsen eller stå till förfogande via mejl eller telefon. Rasten ska förläggas senast efter fem timmars arbete. Hur lång rasten ska vara regleras inte i lagen – men enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer bör den inte vara kortare än 30 minuter.
4Äta och jobba
7 saker alla bör veta om rast
1. Inte mer än fem timmar utan!
Enligt arbetstidslagen så får man arbeta max fem timmar i följd, därefter måste man ha en rast inlagd i sitt schema. Det är en av få riktigt skarpa bestämmelser kring rast.
Läs mer: 7 frågor om butiksjobb för unga
2. Syftar till att ge vila, men även variation
Hur fungerar ob-ersättningen?
Frågor om jobbet
Ingen orkar göra samma sak åtta timmar i sträck. Rasten syftar till att ge vila och återhämtning, men också till att bryta mönstret och skapa variation. En kortare rast är ett bra sätt att starta om och återfå koncentrationen, något som också har stöd i forskning. Det finns inte definierat i detalj hur långa raster man ska ha på en dag, men enligt Handels är 60 minuter (ex. 30 minuters lunch och två raster a lá 15 minuter) en bra norm att utgå ifrån om man arbetar heltid.
3. Rasten är obetald. Kisspausen får du pröjs för.
Rast är ett uppehåll i arbetet som man inte får betalt för. Därför står man heller inte till arbetsgivarens förfogande och kan därmed göra vad man vill, till exempel luncha, fika eller gå ärenden. Arbetsgivaren kan inte kräva av anställda att ta rasten på jobbet eller
Vad är rast, måltidsuppehåll och paus?
Vad är rast?
SVAR: Rast är ett längre avbrott i den dagliga arbetstiden. Man får inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast, enligt arbetstidslagen. Rasten ingår som regel inte i arbetstiden och är ofta den tid som för många utgör lunchen. När man har rast har man rätt att lämna arbetsplatsen. Det är ens egna tid som man själv bestämmer över.
Vad är måltidsuppehåll?
SVAR: Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden och man måste då vara på arbetsplatsen. Det finns ofta regler i kollektivavtalen om raster, pauser och måltidsuppehåll (kontakta din sektion).
Vad är det för skillnad på rast och måltidsuppehåll?
SVAR: Rast är inte betald, när man har rast så är det ens egen tid och man kan lämna arbetsplatsen. Måltidsuppehåll är betald och man behöver vara kvar på arbetsplatsen.
Vad är paus?
SVAR: Pauser räknas in i arbetstiden. Det finns inga exakta regler i arbetstidslagen om hur många eller långa
.
7 saker alla bör veta om rast
1. Inte mer än fem timmar utan!
Enligt arbetstidslagen så får man arbeta max fem timmar i följd, därefter måste man ha en rast inlagd i sitt schema. Det är en av få riktigt skarpa bestämmelser kring rast.
Läs mer: 7 frågor om butiksjobb för unga
2. Syftar till att ge vila, men även variation
Hur fungerar ob-ersättningen?
Frågor om jobbet
Ingen orkar göra samma sak åtta timmar i sträck. Rasten syftar till att ge vila och återhämtning, men också till att bryta mönstret och skapa variation. En kortare rast är ett bra sätt att starta om och återfå koncentrationen, något som också har stöd i forskning. Det finns inte definierat i detalj hur långa raster man ska ha på en dag, men enligt Handels är 60 minuter (ex. 30 minuters lunch och två raster a lá 15 minuter) en bra norm att utgå ifrån om man arbetar heltid.
3. Rasten är obetald. Kisspausen får du pröjs för.
Rast är ett uppehåll i arbetet som man inte får betalt för. Därför står man heller inte till arbetsgivarens förfogande och kan därmed göra vad man vill, till exempel luncha, fika eller gå ärenden. Arbetsgivaren kan inte kräva av anställda att ta rasten på jobbet eller
Vad är rast, måltidsuppehåll och paus?
Vad är rast?
SVAR: Rast är ett längre avbrott i den dagliga arbetstiden. Man får inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast, enligt arbetstidslagen. Rasten ingår som regel inte i arbetstiden och är ofta den tid som för många utgör lunchen. När man har rast har man rätt att lämna arbetsplatsen. Det är ens egna tid som man själv bestämmer över.
Vad är måltidsuppehåll?
SVAR: Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden och man måste då vara på arbetsplatsen. Det finns ofta regler i kollektivavtalen om raster, pauser och måltidsuppehåll (kontakta din sektion).
Vad är det för skillnad på rast och måltidsuppehåll?
SVAR: Rast är inte betald, när man har rast så är det ens egen tid och man kan lämna arbetsplatsen. Måltidsuppehåll är betald och man behöver vara kvar på arbetsplatsen.
Vad är paus?
SVAR: Pauser räknas in i arbetstiden. Det finns inga exakta regler i arbetstidslagen om hur många eller långa
.