Därför går det inte att lita på Ryssland
Snabbversion
- Rysslands ambassadör Sergeij Beljaev hävdar att Ryssland inte invaderat Ukraina och stödjer en officiell linje trots brist på trovärdighet och bevis.
- Ambassadören förnekar ryska övergrepp och massakrer i Ukraina, exempelvis i Butja, och likställer dem med fabler, trots väldokumenterade fakta.
- Trots ambassadörens förnekande av påstådda konflikter och varubrist i Ryssland på grund av västsanktioner, visar fakta på ekonomiska svårigheter och hög inflation.
ⓘ Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg från OpenAI och kvalitetssäkrad av Aftonbladet. Läs vår AI-policy här.
Att intervjua Rysslands ambassadör innebär vissa fallgropar.
Vi vill gärna höra hur angriparen ser på kriget i Ukraina och på Sveriges inträde i Nato men utan att för den skull bli ett redskap för rysk propaganda.
Det är en svår balansgång.
Till att börja med är Sergeij Beljaev inte vilken rysk medborgare som helst. Han är Putins förlängda arm i Sverige och måste som sådan driva Rysslands officiella linje. Annars lär han inte bli långvarig på posten.
Bara några veckor återstår till ett tragiskt jubileum. Den 24 februari är det tre år
Länderna som står på Rysslands sida – och de som vägrar välja
Den 24 februari inledde Ryssland, på order av president Vladimir Putin, en storskalig militär attack mot Ukraina. Sedan invasionens start råder det krig i landet och en miljon människor uppges vara på flykt från Ukraina.
Här kan du läsa allt vi vet om den ryska invasionen.
FN fördömer Rysslands agerande i Ukraina
När FN:s generalförsamling på onsdagskvällen röstade igenom en resolution som kräver ett omedelbart tillbakadragande av ryska styrkor från Ukraina var det bara Ryssland, Belarus, Syrien, Eritrea och Nordkorea som röstade nej.
Bland de 35 länder som avstod att rösta fanns många som normalt räknas som allierade med Ryssland – Kuba, Venezuela, Nicaragua, Iran, Pakistan och Mongoliet. Flera av dessa länder har haft svårt att smälta det militära intåget.
Rysslands invasion av Ukraina – vilka länder står på Putins sida?
Nato, EU och deras allierade har tillhandahållit vapen och militär utrustning till Ukraina samtidigt som de även har infört hårda sanktioner mot Ryssland, med syfte att lamslå ekonomin.
Men vissa länder har vägrat att fördöma den militära aktion som redan kostat otaliga civila livet,
Vilka länder stödjer Ryssland och vilka erbjuder hjälp?
Sju nya länder börjar luta åt Ryssland
EIU har tittat på om och hur olika länders regeringar har stöttat Ryssland, exempelvis genom att undvika att kalla kriget i Ukraina för en invasion.
De har funnit att sedan förra året har sju länder, Benin, Botswana, Bolivia, Sydafrika, Togo, Uganda och Zimbabwe, börjat luta åt Rysslands håll, de är vänliga mot Ryssland utan att öppet stödja kriget.
Vissa länder, som Sydafrika, förhöll sig neutrala från början och andra länder, som Botswana har vänt sig från väst och börjat luta sig mer åt Ryssland.
Åtta länder har blivit neutrala
Åtta länder, av dem är Turkiet mest framträdande, har slutat stödja väst och blivit neutrala, övriga länder är Colombia, Djibouti, Gabon, Honduras, Libanon, Libya och Qatar.
Totalt sett har, under de senaste 12 månaderna, det antal länder som fördömer Ryssland minskat från till
Vill helst dra handelsfördelar
När det handlar om relationer vinner dock kvalitet över kvantitet och det mäktigaste land som Ryssland lyckats hålla goda relationer med är Kina.
Men Kinas ledare Xi Jinping verkar mest intresserad av att utnyttja kriget till sin fördel och i
Länder som stöder Rysslands krig kan få indraget bistånd
– Det ligger såklart i vårt intresse att vi jobbar med länder som inte undergräver den globala ordningen här, som inte undergräver vår egen säkerhetspolitik i den delen, säger Johan Forssell till Ekot.
Han poängterar att detta inte skulle handla om det humanitära biståndet utan enbart om utvecklingsbiståndet.
Regeringen har redan sedan tidigare aviserat stora förändringar i biståndet. Bland annat kommer ett större fokus att läggas på Ukraina och mindre på stöd till olika FN-organ. Samtidigt har man tagit bort närmare 90 procent av anslagen till svenska biståndsorganisationers insatser inom information och kommunikation.
Det finns också en uttalad ambition om att gynna svensk export i samband med bistånd. I veckan föreslog regeringen bland annat att miljoner från biståndsbudgeten för nästa år avsätts som så kallade exportkreditgarantier för svenska företag som handlar med Ukraina.
Läs mer:
Uppsägningar och tystnande röster i biståndsorganisationer
Sex miljarder i stöd till Ukrainas uppbyggnad
Nytt massivt FN-fördömande av Ryssland
FN:s generalförsamling röstade på onsdagen med överväldigande majoritet för en resolution som fördömer den ryska annekteringen av fyra ukrainska regioner. länder röstade för och fem, inklusive Ryssland, mot. Övriga 45 avstod, däribland Indien och Kina, eller röstade inte alls.
”Principerna i FN-stadgarna förblir starka medan Ryssland är mer isolerat än någonsin. länder i FN har fördömt Rysslands skedfolkomröstningar och det olagliga övertagande av ukrainsk mark”, twittrade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Resolutionen, den fjärde sedan invasionen i februari, innebär bland annat en uppmaning till världens länder att inte erkänna den ryska annekteringen av Donetsk, Cherson, Luhansk and Zaporizjzja. Vidare kräver den att Ryssland "omedelbart, fullständigt och villkorslöst drar tillbaka alla sina militära styrkor från Ukrainas territorium inom dess internationellt erkända gränser."
Ryssland hade bett om en hemlig omröstning, ett förslag som avvisades. EU:s FN-ambassadör, svensken Olof Skoog, kallade omröstningen ”ett rungande budskap” till omvärlden.
– Rysslands åtgärder är olagliga och saknar giltighet. En myck