Sjukdomar i blodet och blodbildande organ
| Sjukdomar i blodet och blodbildande organ | |
| Latin:morbi sanguinis et systematis haematopoietici, hæmatopathia | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD | DD89 |
| MeSH | svenskengelsk |
Blodsjukdomar är sjukdomar dels i själva blodet och dels i benmärg och lymfkörtlar, de organ som bildar blod. Till sjukdomarnas natur är de systemiska, och kan ge diffusa och flerfaldiga symtom.
Till blodsjukdomar räknas
- Olika former av tumörsjukdomar i blodet och lymfkörtlarna, Hit hör leukemi, lymfom, myelomatos och makroglobulinemi.
- Andra sjukdomar som orsakar abnorma mängder av blodkroppar, exempelvis polycytemi.
- Sjukdomar som ger brist på någon typ av blodkroppar. Hit hör anemi ("blodbrist", brist på röda blodkroppar), och brist på olika typer av vita blodkroppar som agranulocytosgranulocytopeni och lymfopeni.
- Förvärvade störningar av benmärgens blodbildning, en grupp sjukdomar som kallas myelodysplastiska syndrom eller MDS.
- Sjukdomar med stor blödningsbenägenhet, exempelvis ärftlig blödarsjuka även benämnt hemofili]. Andra typer av bristande levringsförmåga kan höra samma med lever- och njursjukdomar eller då kroppens allmä
Blodsjukdomar (hematologi)
Makrocytos av röda blodkroppar.
Makrocytos är en medicinsk term som beskriver ett tillstånd där nivån av röda blodkroppar, så kallade röda blodkroppar, är högre än normalt och de är förstorade i storlek.
Röda blodkroppar anisocytos.
Röda blodkroppar anisocytos är ett tillstånd där röda blodkroppar (röda blodkroppar) i blodet har olika storlek.
Latent järnbrist
Latent järnbrist är ett tillstånd där järnnivåerna i kroppen minskar men ännu inte har nått en tröskel vid vilken tydliga kliniska symtom på järnbrist ( anemi) uppträder.
Hyperhydrering
En av de kliniska formerna av nedsatt vattenmetabolism är en överskottsvolym vatten i kroppen - hyperhydrering eller hyperhydria.
Mjältinfarkt
En komplex sjukdom - mjältinfarkt - är ett tillstånd där fokaldöd av organvävnader upptäcks. En sådan patologisk process kan provoceras av olika faktorer, och inte bara mjälten lider, utan patientens kropp som helhet.
Pages
Vad gör blodet?
Blodet är kroppens transportsystem, och det fyller flera livsviktiga funktioner. Den mest välkända är transporten av syre till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna. Dessutom förs näringsämnen och restprodukter till och från cellerna via blodet, likaså hormoner och andra molekyler. I blodet finns även vita blodkroppar, som försvarar kroppen mot infektion och skadliga ämnen.
Hos en vuxen människa utgörs omkring 7 procent av kroppsvikten av blod, vilket brukar motsvara 4 till 6 liter. Om blodvolymen minskar med 10 till 20 procent blir vi matta, medtagna och bleka. Vid en större blodförlust (ungefär 30 procent) är det fara för livet. En viktig egenskap hos blodet är därför att det kan koagulera (levra sig) om ett blodkärl skadas.
Med hjälp av blodet kan kroppen även reglera temperaturen.
Vad består blod av?
Blodet innehåller blodkroppar, proteiner, vätska och salter, samt de olika ämnen som transporteras via blodet, till exempel hormoner och vitaminer.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna sköter transporten av syre och koldioxid. De kallas även för erytrocyter. Erytrocyterna är platta celler utan cellkärna, och de innehåller så kall
.
.