Om svensk skola och utbildning
Individuell studieplan
Nyanlända elever i årskurs 7 - 9 samt alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha en individuell studieplan. Planen ska följa eleven genom hela utbildningen och revideras vid behov. Oftast är det en lärare som tar fram planen tillsammans med eleven, men det är rektorn som har ansvaret för att skolan tar fram en plan och att eleven är delaktig.
Bedömning och lärande
I undervisningen samtalar läraren med eleverna om hur de ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad de redan kan. Läraren, eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda elever framåt i deras lärande. Det är viktigt att eleven själv får förståelse för sitt lärande och sitt behov av utveckling.
Utvecklingssamtal
Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och vårdnadshavare för omyndig elev träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utvecklingssamtal. För eleverna i förskoleklassen har skolan utvecklingssamtal minst en gång varje läsår. Samtalet ska ge en bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.
Under samtalet ska
Frågan om den svenska skolplikten är lite komplicerad och svaret beror på vad man menar med skolplikt. Är det när man gör skolgång obligatorisk eller när alla behöver gå i samma slags skola? Eller handlar det om när man bestämde att barn måste lära sig läsa eller när man tog bort möjligheten för föräldrar att välja alternativ till skolundervisning för sina barn?
Om man börjar i kravet på att barn ska lära sig läsa så har det faktiskt funnits ett sådant krav i Sverige sedan års kyrkolag. Den föreskrev att föräldrarna skulle se till att barnen lärde sig läsa så att de kunde ta del av det kristna budskapet i skrift. Detta krav förtydligades sedan genom ett beslut som innebar att de föräldrar som inte såg till att deras barn lärde sig läsa kunde få böter. Samtidigt bestämdes också att socknen skulle bekosta undervisning i de fall föräldrarna inte kunde göra det. Den som hade till uppgift övervaka att befolkningen verkligen lärde sig läsa var prästen och såväl läskunnighet som kunskaper i de viktigaste religiösa skrifterna kontrollerades vid husförhör.
När Sverige fick sin första folkskolestadga år föreskrevs i och för sig att alla barn borde gå i folkskolan, men det fanns un
Skolplikt
Skolplikt innebär en lagstadgad skyldighet för barn inom ett visst åldersintervall att låta sig undervisas i grundskola. I många andra länder, såsom Finland, har man valt läroplikt istället för skolplikt.
Finland
I Finland finns inte skolplikt men däremot läroplikt. Läroplikten gäller från det år man fyller 7 tills man endera fullgjort andra stadiet eller tills man är myndig. År höjde man läropliktsåldern till 18 år, varvid andra stadiets utbildning blev gratis för de studerande, också gällande kursböcker, datorer och verktyg.
Vanligtvis uppfylls läroplikten genom att man går den nio år långa grundskolan och sedan andra stadiets studier, men läroplikten kan utföras på annat sätt. I så fall ansvarar föräldrarna för att barnet lär sig det som grundutbildningen förutsätter (enligt de nationella grunderna för läroplanen; en egen läroplan får göras upp). Hemkommunen skall övervaka elevens framsteg, men är inte skyldig att erbjuda de förmåner som hör till skolgång i kommunal skola.[1] – barn undervisas hemma.[2] Barn som haft hemmaundervisning måste göra ett test för att få ett intyg över avklarad läroplikt.
Sverige
[rediSkola
- Den här artikeln handlar om utbildningsinstitutionen. För riktning inom ett särskilt ämne, se Tankeskola.
En skola är en institution där elever, eller studerande, under ledning av lärare kan tillägna sig utbildning. Praktiskt taget alla länder har egna skolväsen där den grundläggande utbildningen ofta är omkring nio år, därefter gymnasium och därefter universitet och högskolor. På lägre nivåer är skolinstitutionerna reglerade så att anpassade lokaler, utbildad personal, olika former av skolplikt, pedagogik, metodik och ämnesinnehåll tillsammans skall klara av att förmedla den kunskap, kultur, information och de färdigheter som respektive lands befolkning anser vara av vikt för de blivande myndiga medborgarna. Institutionen har funktionen massmedium.[1] och består ifall den är statlig av ett påbud från allmänheten. Påbudet är som regel stadfäst i en skollag.
Skolledning är ett begrepp som används för att beskriva de som har det yttersta ansvaret för en skolas verksamhet. Skolans rektor har ledningsansvar för en skolenhet. Endast en rektor per skolenhet får kallas rektor. En rektor kan dock vara rektor för flera skolenheter. Det vi
.