Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar, att hålla jordens medeltemperaturökning under 2 grader Celsius, samtidigt som världens befolkning kommer att öka till cirka 11 miljarder individer som vill ha samma välstånd som vi i Sverige. Jag blir mycket orolig när vi skyller problemen på djuren, skogs- och jordbruk istället för att ta tag i det verkliga problemet, att vi gräver och pumpar upp kol och olja ur marken.
För att förstå detta måste vi börja skilja på miljö och klimat. Om vi inte gör det kan vi få obegripliga diskussioner om att ekologisk odling är bra för klimatet. Ekologisk odling är bra för miljön eftersom det använder mindre gifter och konstgödsel. Däremot är konventionell odling bättre för klimatet eftersom jordbruket kan producera mer på samma marker - likaså skogen.
För klimatet är det bättre ju mer skog vi kan producera per hektar. Däremot är det bättre för miljön om vi har glesare skog med mer död ved och mer lövinslag. Ett exempel: att plantera skog på våra artrika betesvallar vore en miljömässig katastrof, m
Klimatkompensation: Detta vet vi!
Kolet har ett eget kretslopp som kallas kolcykeln, där kolet cirkulerar mellan atmosfären, hydrosfären, biosfären och sedan litosfären – eller enklare beskrivet mellan luft, vatten och allt levande i ekosystemen, och sedan berggrunden. Kolcykeln är uppdelad i två separata cykler – den snabba kolcykeln och den långsamma – baserat på hur långa omloppstider kolatomerna har. I den snabba kolcykeln cirkulerar kolet mellan luft, vatten och biosfären. Omloppstiden där varierar från ett år i en ettårig ört som binder in koldioxid genom fotosyntesen när den växer på sommaren, och sedan släpper ut det igen när den bryts ned på hösten. De mest långlivade träden kan lagra kolet i den snabba kolcykeln i några tusen år.
I den långsamma kolcykeln cirkulerar kolet mellan den snabba kolcykeln och berggrunden. Kolet släpps ut från berggrunden genom vulkanutbrott och binds till slut in i kalksten på havsbotten. Detta långsamma kretslopp har omloppstider på hundratals miljoner år. Det kol som binds in i växter i den snabba kolcykeln kallas ”grönt kol” och det fossila kolet i olja, stenkol och fossilgas i berggrunden kallas ”svart kol”.
När vi släpper ut fossil
Koldioxid är inte smuts! &#; Kunskap om livets gas är livsviktig
Medan frukt- och grönsaksodlare för in mer koldioxid i växthus för att det skall växa mer, försöker svensk klimatpolitik att minska den omgivande luftens CO2-halt genom att både minska CO2-tillskott från mänsklig verksamhet och lösa ut koldioxid ur atmosfären och gräva ned den.
Att gräva ned växtlighetens livsnödvändiga näring är alltså officiell politik i ett av världens kallaste och mörkaste länder. Enligt dem som driver denna politik skulle den minska den uppvärmning som Jorden upplevt sedan talets slut. Men den är en välkommen återhämtning från Lilla Istiden ca Då rådde periodvis kyla, missväxt, nöd och svält. Värst var troligen / Efter flera års missväxt svalt då människor i Sverige och i Finland ihjäl.
Världens skördar har ökat 5 gånger Jordens folkmängd har ökat 3,5 gånger. Fler har fått det bättre. En miljard har lyfts ur svält och död.
De som oroar sig för nutida uppvärmning glömmer eller förtiger att den föregicks av besvärande kyla och nöd. Nu har värmda hav gasat ut mer koldioxid, och mänsklig verksamhet har därtill bidragit.
Koldioxid är en osynlig, lukt- och smakfri gas, växtlighetens
Koll på kol? (, Gy)
Den här ämnesövergripande lektionen baseras på faktabladet Kolets kretslopp och människans påverkan. Eleverna får lära sig hur mänskligt beteende påverkar kolets olika kretslopp och klimatet lokalt och globalt.
Publicerad 5 okt, • 3 min att läsa
Click here for English version
Ämnen: Bi, Ge, Ke, Fy, Sh, Tk
Tid: Ca 1 lektion.
Länk till läroplanskopplingar:, gymnasiet.
Målet med lektionen är att eleverna lär sig om sambanden mellan kolets långa och korta kretslopp och mänsklig påverkan på dessa. Lektionen tar också upp människans påverkan på klimatet och naturen, lokalt och globalt.
Faktabladet som hör till lektionen inleds med en repetition av fotosyntes och cellandning och en förklaring av fossila bränslen. Texten fortsätter med att förklara de olika delarna av illustrationen.
Lektionen är lämplig för samarbete mellan SO och NO men går även att använda i ett enskilt ämne. Se läroplanskopplingar i länkarna ovan.
Förberedelse
Ge eleverna i läxa att ha läst igenom faktabladet i förväg
Skriv ut illustrationen 1 i färg, ett exemplar per grupp